Jag tycker att dagarna går så fort och månaderna bara försvinner förbi hinner inte riktigt stanna upp och känna efter. Livet går vidare med stora steg det känns som en evighet sedan vi låg på sjukhuset.
Vi har börjat inskola Skruttan på dagis och det har inte gått så bra som jag hade trott. Personalen har inte riktigt försökt att få kontakt med Skruttan och hon känner sig inte alls trygg. Det är inte alls skoj att det ska behöva vara så här, våran tjej behöver verkligen en personal som tar hand om henne och visar henne den nya världen på dagis. De visar inget intresse alls, så himla konstigt. Eller hur? Är det för att hon har varit sjuk och att de inte vet hur de ska behandla henne eller är de så här ointresserade av barn???? I sådant fall vill jag inte ha min dotter där.
Dags att väcka lilla prinsessan från skönhetssömnen och sen blir det besök av kompisen Nathalie.
1 kommentar:
Jag hoppas det känns bättre med dagis nu. Det är så himla känsligt när man lämnar bort sitt barn, det viktigaste man har.
Skicka en kommentar