Fullt upp!

Jag har jobbat heltid i två veckor och har varit hemifrån för mycket det är jobbigt att inte träffa sin dotter lika mycket sen när man väl är ledig då ska man städa, diska, tvätta m.m.
Skruttan mår bra men hon är inte hungrig som innan och är mycket pigg vill inte sova på kvällarna även om vi har dragit ner på hennes sömn på dagen. Idag var hon väldigt röd i rumpan också så himla typiskt nu när jag har jobbat en hel dag, i helgen såg den jätte fin ut.
Imorgon ska vi troligen till dagis och prata om inskolningen får se hur det blir med det. Hon behöver verkligen den stimulansen att leka med andra barn och upptäcka nya saker som inte händer här hemma.
Nu ska jag faktiskt sätta mig och se på tv lite innan det är dags för sängen. Skriver mer en annan dag.
Har gått ner 3 kg så det är jag glad över men det återstår 12 kg så det är en lång resa kvar.

Skön helg med besök av mina föräldrar

Sambon har jobbat hela helgen som vanligt men jag har haft besök av mina föräldrar så det har varit skoj. Skruttan tycker det är så roligt att ha sina morföräldrar här och leker för fullt speciellt med morfar som vill leka med alla leksaker. Det är roligt att träffa dem men samtidigt blir jag lite besviken på min mor. Hon leker nästan inte något med Skruttan och sover länge på morgonen (visst hon går upp tidigt på morgonen varje dag) då jag hade önskat att få sova någon timma extra. Men det aldrig funnits den hjälpen så jag antar att den aldrig kommer heller.
Skruttan mår bra men är i trotsåldern nu så det bara visslar om det. Det är "NEJ" till allt och allt ska gå i hennes väg annars lägger man sig gärna på golvet och skriker. Det är underbart att se att hon orkar gå igenom denna fasen men det är lite jobbigt också. Jag vill inte vara för snäll men samtidigt inte för sträng. Det är svårt att veta hur man ska bete sig i alla situationer som uppstår. Sen får jag dåligt samvete för att jag är arg ibland eller att jag inte hela tiden spenderar tid med min kära dotter. Varför ska man lida av detta dåliga samvete hela tiden. Tror inte att hon lider av att jag ägnar mig åt andra saker än att leka med henne hela tiden. Men ändå känner jag mig stressad av att känna av detta dåliga samvete så jag har dragit ner min tid framför datorn för att umgås med Skruttan och göra hushållsgöromål istället. Det känns bättre nu när jag har börjat göra detta.

Ledsen!

Vet inte varför jag skulle börja titta igenom mina bilder på mobilen igår kväll men det gjorde jag. Hela våran sjukhustid for förbi mig och de hemska bilderna när Skruttan var jätte dålig kom upp. Jag vart helt kall och bara började att gråta det kändes så långt borta men ändå så nära. Jag började tänka om jag hade varit där tillräckligt för Skruttan när hon var så dålig, höll jag henne i handen och visade att jag var där. Jag har glömt kommer bara ihåg att hon bara låg och lät med sina igensvullna ögon. Jag kommer också ihåg att jag inte visste hur jag skulle göra för att få henne att må bättre. Jag mådde skit och hon hade ont i kroppen, så jag fick inte hålla i henne det som jag verkligen ville för att hon skulle känna att jag var där. Det var en jätte jobbig tid och jag fick aldrig riktigt tid att gråta och förstå vad som hände, man försökte att vara stark hela tiden framför Skruttan.
Känns bra att skriva av sig det är nog det jag behöver när jag mår så här. Hoppas att vi aldrig hamnar i samma situation igen.